'Nu mår jag bättre än nånsin!'

För Ing-Marie Moegelin var beslutet att gå ner i vikt både en hälsofråga och en kärleksförklaring till familjen.

– Det går att påverka vissa saker själv. Att förbättra hälsan och inte bli sjuk i förtid är min gåva till dem.

Till vardags arbetar Ing-Marie som onkologisjuksköterska. I jobbet ingår mycket utbildnings- och utvecklingsarbete. Hon har ofta motiverande samtal med patienterna, något hon känner igen från Itrims gruppträffar.

– Det tog ett tag innan jag hittade min roll i Itrimgruppen eftersom mina erfarenheter från arbetet smittade av sig. När jag först började på Itrim tyckte jag att gruppträffarna verkade onödiga men nu gillar jag dem mer och mer. De är givande eftersom vi jobbar med motivationen och stöttar varandra. Träffarna, i kombination med vägningen, ger ett slags avstämning på hur långt du nått.

För Ing-Marie, som så många andra, smög sig kilona sakta på under årens lopp. Ett par kilo efter varje barn följt av en operation för diskbråck 1998, gjorde henne ännu mer fysiskt inaktiv.

– Till slut vägde jag 86,8 kilo och fick panik när jag såg mig i spegeln. Det var dags att göra något åt det av många orsaker, men främst för hälsan.

Livsstilsförändring
Lagom till nyår bestämde sig Ing-Marie för att det var dags att agera.

– Jag hade varit inne på ett Itrim-center ett år tidigare och vänt, men nyfikenheten var väckt. När jag såg en Itrimannons vid nyår var jag förberedd mentalt. Jag hade ett mycket bra och ärligt första samtal med min hälsorådgivare där jag kunde sätta ord på svårigheterna. Tillsammans bestämde vi att jag skulle äta en kombination av lagad mat och måltidsersättning. Jag bytte ut frukosten och lunch eller middag mot måltidsersättning och övriga måltider åt jag enligt Itrims handflatemetod.

Efter tio veckor nådde hon sin första målvikt på 75 kilo men vikten fortsatte att rasa. I dag har den stabiliserats runt 69–71 kilo.

– Jag trodde inte att det var möjligt att nå hit! Nästa utmaning blir att hitta hållbarhet och balans och då är jag glad att ha Itrim till hjälp.

Daglig motion
För Ing-Marie är den största förändringen den dagliga motionen. Hon har alltid gillat att röra på sig men övervikten och de olika småskador hon tidigare dragit på sig gjorde att hon blev mer och mer stillasittande.

– Nu cyklar jag till och från jobbet och tränar på Itrim fyra gånger i veckan. För mig är cirkelträningen även mental träning. Jag har börjat löpträna igen och sprang Vårruset. I augusti är det Tjejmilen som gäller. Jag präglas av målmedvetenhet och tävlingsinstinkt och behöver sätta upp mål att träna mot, för att hålla motivationen uppe.

Sommaren med alla dess frestelser i form av god mat och dryck har varit en källa till oro för Ing-Marie.

– Vi är en stor släkt som gillar att umgås vid matbordet. Vi lagar mat tillsammans och sitter i timmar vid bordet. Min strategi är att motionera regelbundet, äta mellanmål och använda Itrims handflatemetod för att inte ta för stora portioner.

Att fortsätta ett år till och gå det så kallade Stabiliseringsåret på Itrim är en självklarhet för Ing-Marie, som ser det som en investering i sig själv.

– Det är den långa kontakten som gör att man lyckas. Jag trivs bra på Itrim Sickla. Det känns tryggt att gå dit, miljön är trevlig och stämningen hjärtlig med proffsig personal som gör att du känner dig bekräftad vilket jag har mått bra av. Jag har alltid uppfattats som en stark person, men nu stämmer äntligen den yttre och inre bilden överens. Hela familjen är stolt över mig och den finaste komplimangen fick jag nog av min 23-årige son när han sa: 'Du ser ut som när jag var liten!'